När livet blir helt överdjävligt

Ibland händer oförutsedda saker, hur bra man än planerar. Som att folk blir sjuka, saker går sönder osv. Olyckligt är när allt händer samtidigt. Jag har haft mitt livs värsta vecka; I tisdags provar jag allergimedicin nr 5, vilket jag reagerar på redan efter en timme med nässelutslag. Strax därefter får jag ett telefonsamtal att jag måste bege mig till sjukhuset och möta upp dottern som kommer i en ambulans, det visar sig att hon har blodförgiftning som krävde intensivvård och mannen var bortrest till Colombia, prickarna kliar och lederna värker. Jag har aldrig varit så orolig, maktlös och utlämnad, så ensam och rädd. Trots att jag hade mina föräldrar och grannar till hjälp och mannen i telefonen så var det vedervärdigt. Jag kan meddela att allt slutade väl efter en vecka, trots allt och ungen är nu på benen igen - men hua vilken pärs! Tag aldrig nåt för givet, var rädda om varandra allt kan ändras i en svinblink! Det är inte självklart att man får ha hälsan...eller tvättmaskin för den delen, den pajade också...Jag kan berätta att det finns många änglar som jobbar på sjukhuset, och några som aldrig borde jobba med människor över huvudtaget... Jag har haft gott om tid att iakttaga dem från min post vid sjuksängen.
I dag kunde jag så äntligen orka att ta mig ned och skrota lite. En riktigt ful fisk ska det bli, än bara i planeringsstadiet.

En ful fisk skall det bli...