I går hände det mycket i skroterian, jag hann göra klart en figur, samt nästan göra klart en, som bara saknar bottenplatta samt denna lilla "tavla" som min dotter beställt. Den saknar dock ljuslyktor som skall dit någonstans. När jag gjorde en till förra årets Gästrikkonst var det en dam som frågade om syftet med taggtråden. Hon undrade om jag ville skydda mitt hjärta och om inte vem som helst fick komma in? Det ligger nåt i det, men så tänkte jag inte från början, tyckte nog mest det var häftigt. Men det kanske är så att jag inte släpper alla in i hjärtat, att man har en liten skyddsbarriär?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar